Carro

Titta vem som kom och hälsade på mig mitt i allt pluggande. Jag hade egentligen inte tid att ses, men han gav mig bara några pussar och kramar och sen åkte han. Så nu har jag tankat lite trygghet. Han är verkligen bra söt ibland, min lilla Daniel.

Känslan av att man aldrig kommer hinna lära sig allt
- vad händer om just det man hoppar över är det som man borde kunna? Då kan man ju bara en hel hop onödiga saker, som aldrig kommer spela någon roll? Tentaångesten är min bästa vän för tillfället. Vi står varandra riktig nära.



Idag har jag pluggat vidare till tentan. Tillsammans med ett par vänner från klassen har jag suttit klistrad vid datorn mellan 9.00-16.00. Vi fick en hel del gjort, men inte tillräckligt. Eftersom vi började beta av instuderingsfrågorna (som är huuur många som helst) insåg jag att jag antagligen pluggat på helt fel saker hittills. En fantastiskt känsla. One week to go och jag känner mig inte helt komfortabel med situationen.

På eftermiddagen bytte vi pluggstressen mot träningsskorna och spelade lite badminton. Inte ens det gick bra och jag tror jag missade närmare 60% av alla bollar. Fråga mig inte varför (vi vet ju alla svaret redan. Ha Ha Ha)

Trevligt avslut på seg dag
Och hur har den här dagen sett ut då? Plugg, lunch, plugg, träning, plugg. Kort och koncist. Det finns inget mer att säga och ni är definitivt inte intresserade av att läsa en lång utläggning om allt jag läst och förhoppningsvis lärt mig.

Däremot kan jag säga att pappa räddade min dag. Vid 5-tiden ringde han och frågade om jag ätit middag. Det hade jag inte. Han skulle nämligen grilla och oj, så gott det blev. Biff med pommes, salsa och gorgonzola. En riktig finmiddag en vanlig tisdag. Det är äkta vardagslyx!

Puss!

Visst ser det fantastiskt roligt ut? Jag kommer inte ha ett liv den närmsta veckan.

Godmorgon, godmorgon
Idag hade jag min sista föreläsning innan tentan. Anknytning under tonåren handlade den om. Så nu är det stenhårt plugg fram tills nästa torsdag som gäller. Sen är det sommarlov!

Jag börjar bli lite orolig för att jag kommer bli uttråkad under dessa månader. Jag har inget sommarjobb bekräftat än, bara ett eventuellt. Dessutom har jag bara en resa inbokad, så det är många veckor som bara är som ett svart hål just nu. Men det löser sig säkert!

Självdisciplin är svårt
Tanken var att den här dagen skulle ägnas helt åt tentapluggande. Jag har sagt nej till tusen roliga saker bara för att få en riktig pluggdag. Självklart blir följden att jag inte får ett jota gjort. Jag har testat allt! Sitta inne, sitta ute, ha öronproppar, sitta på mitt rum, sitta i köket etc. men ingenting fungerar. I slutändan sitter jag bara där och tittar ut i luften. Usch, på mig!

Som lovat
- här kommer lite bilder från gårdagen

Ikväll har vi firat Mats och Filip som fyller 41 respektive 21 år. Vi bjöds på tårta, grillat, vin, chips och choklad. Vid 11 brände Mats av ett gäng fyrverkerier som inte uppskattades av hans grannar.
Måste tillägga att jag är lite småförälskad i den mannen. Han är helt jäkla underbar!

Lägger upp fler bilder imorgon:)

Gårdagen avslutades riktigt bra. Efter middagen hos Thanh gick jag vidare till Dman, eftersom Daniel befann sig där. Det visade sig vara ganska många andra människor jag inte kände hos Dman, men alla var trevliga.

Vi satt och pratade, åt godis och lekte charader. Det var skitkul. Men eftersom jag skulle upp tidigt idag stannade vi inte så länge och vid tolv var vi hemma igen.

Efter en lång dag av plugg finna det inget bättre än att komma hem till sin finaste, sötaste vän. Sen är hon kanske ingen solstråle idag, utan mer än trötter, men hon är ändå en klar förbättring gentemot böckerna.

Jag känner att mina inlägg blir väldigt mobilinriktade just nu, men men. Detta är mitt första inlägg från nya mobilen. Dessvärre är wi-fi det enda som fungerar för tillfället, eftersom simkortet inte låst upp sig än. Det kunde ta upp till 24 h, men jag får ändå en känsla av att något gått snett. Hoppas att jag har fel!

Det positiva är att jag hann ikapp min pluggplanering. Vid typ 21.30 låg jag i fas och jag är så stolt över hur hårt jag jobbade! Så nu kan jag allt om identitetsutvecklingen, kompisrelationer genom barndomen och kamratstatusar. Förhoppningsvis iallafall.

Bjuder på en bild av mitt oerhört vuxenanpassade lakan ..

Efter regn kommer solsken
Åh, vad hemsk natten var. Jag drömde mardrömmar, riktiga mardrömmar, hela natten. Mobilen var framför mig hela tiden, men jag kunde inte nå den. Och sam stod bakom den med ett trollspö och skrattade åt mig när jag jagade den. Det var hemskt! Men sen kom Thanh och erbjöd sig att dela med sig av sin telefon. Så hon delade den på mitten och gav mig halva.
Skumt, va?

Nu verkar dock det mesta ha löst sig. Jag har köpt en ny iPhone och fått ett nytt simkort med samma nummer. Dock har inte spärren låst upp sig än utan det tar några timmar. Men jag är glad! Min pappa ska ha en stor eloge för allt han hjälpt mig med. Han snackade med försäkringsbolaget, åkte med och fixade den nya mobilen och bjöd mig dessutom på lunch.

Nu tänkte jag tillslut sätta mig och plugga. Jag ligger sjukt mycket efetr i planeringen eftersom jag spenderat två dagar med att lösa hela mobilskiten. Snart är det tenta och i helgen har vi rätt mycket planerat, så jag har inte tid att ligga efter. Men det får lösa sig. I vilket fall som helst har jag (snart) en fungerande mobil!

Puss!


Flickan som delar med sig av allt
(hihi)

Helvetes jävla skitdag
Jag mår så fruktansvärt dåligt. En gigantisk klump har placerat sig i magen och det kryper längst hela ryggraden. Min älskade älskade mobil är borta. Antagligen är den stulen. Så just nu sitter en främling och kolla igenom alla mina sms, bilder och spel. Det gör mig så arg! Ingen annan än jag har rätt till det! Det är mitt privatliv. Mitt! Ingen annans.

Dessutom får jag abstinens. Impulsen att ta upp mobilen och spela lite wordfeud, rumble eller facebook finns där hela tiden. Sen kommer jag på att min älskling är stulen och så ökar ångesten ännu mer. Ååååh!

Men nu har jag iallafall spärrat kortet och polisanmält stölden. Förhoppningsvis får jag lite pengar av försäkringsbolaget så att jag kan köpa en ny illa kvickt. Det här håller liksom inte.


Åh, där är den. Min älskade mobil!

Bild från Frescatihallens hemsida

Badminton
Efter ett tag på universitetet lär man sig att det finns vissa föreläsare som inte passar en. Det betyder inte att de är dåliga. Deras sätt att föreläsa, deras power points eller liknande är bara strukturerade på ett sätt som gör att man inte tar till sig det de vill förmedla. Så var det för mig idag, så jag skippade föreläsningen och satte mig på SU-biblioteket och pluggade själv istället.

Det var jag och ett helt hav av juriststudenter. Och hur vet jag att det var just blivande jurister? Jo, alla satt med lagboken i högsta hugg. Den är helt enorm och de som orkar gå klart den utbildningen ska ha ett stort cred. Har hört att den är hemskt tävlingsinriktad, innehåller sjukt mycket plugg och att den inte är så bra strukturerad. Men det kanske inte stämmer, det är bara vad jag HÖRT.

Vid fyra gick jag ner till Frescatihallen för att spela badminton med ett gäng från klassen. Det var kalaskul! Men sjukt jobbigt. Min högra underarm fungerar inte som den ska längre och jag kan nästa inte ens skriva. Så ont har jag i musklerna. Min rumpa och mina baklår mår inte heller så bra. Jag har en helt nyvunnen respekt för Dehlin och Daniel som orkar med den sporten flera timmar i veckan.

För tillfället är det dock min nya favoritträning!

Barnvakt
Hej!
Jag hinner egentligen inte skriva så mycket, för jag måste snart bege mig och hämta mina små favoritflickor på dagis respektive skolan. Sen ska jag underhålla dem mellan 16-20.30, vilket kan bli närmare omöjlig ibland. Men vi får hoppas att det går bra!

Jag ska försöka få till en riktig uppdatering senare, men det beror lite på vilken tid jag kommer hem. 

 
Obs! Bild på mig, inte någon av dem.